Tisdag 23 juni

Morgondagens dag och kväll blev en väldig skillnad kan jag lova..
Jag fick skjuts hem av Lotti på kvällskvisten och strax därefter dök
Björn upp hos mig. Awh, mysiga människa. Vi satt i soffan å pratade
om allt & inget tills natten smög sig på, och konstigt nog var det inte
alls svårt att skratta längre. Att jag hade kunnat befunnit mig i dvala
samma förmiddag känns helt otroligt nu på efterhand.
- Jag har både Pierre, Lotti och framför allt Björnen att tacka för det.

Det är väldigt få människor som kan få mig att le de dagar då allting
känns grått, då jag nästan tvivlar på min egen existens eller i många
fall förbarmar mig över den. Dessa dagar då själva Världen verkar
ha givit upp hoppet om mig och lämnat mig i spillror, omöjliga att laga.
Dessa dagar då insidan är fylld av en tjock, smärtande massa som
breder ut sig, och sakta men säkert stryper mig.

För många år sen när dessa dagar började bli en återkommande faktor,
önskade jag innerligt att det fanns någon som såg mörkret inuti mig,
och kunde ta mig i handen och visa att det fanns något som kunde få mig
att le, trots de hemskheter jag till och från bar på inombords.
Det gick ett tag, och jag tror att jag slutade önska när hopplösheten blev
för mäktig. Jag slutade drömma.

Jag vet egentligen inte var jag vill komma med det här inlägget, men jag tror
någonstans att jag vill påvisa, att rätt vad det är, så kommer människor som
har förmågan att få en att le, även om insidan panikslaget har skrikit tidigare.
Någonstans därute finns dessa själar, troligtvis omedvetna om denna styrka,
och får du chansen att korsa deras stig, stanna upp och känn. Känn värmen
de utstrålar bara av att finnas i din närhet. Känn leendet de sänder dig och håll
dessa nära. Hade jag trott på änglar, är det vad jag kallat dessa människor.


Måndag 22 juni

Idag har det varit tungt. Riktigt tungt.
Kroppen svek mig idag. Jag har legat i soffan från det jag vaknade
imorse, till dess att Pierre ringde och ville bli klippt. "Ja, okej..."
Jag tog mig orken att titta på mobilen och insåg att klockan var 17.
Hade han inte ringt, och erbjudit sig att hämta.. tror jag att jag legat kvar.
Jag vet inte vad som hänt, eller var timmarna tog vägen när jag låg
och stirrade på en svart tv-skärm.. Jag har inte orkat finnas idag,
och å andra sidan.. är jag inte säker på att jag har gjort det heller.
Dagen passerade utan att ta ngn notis om mig där jag legat i mörkret,
nedslagen av drömmar om en bättre plats.

Väl på plats hos Lotti och Pierre, lämnade tomheten inuti mig ifred.
Jag tror till och med att jag skrattade några gånger?
-

Söndag 21 juni

Idag verkar kroppen ge upp..
Ännu en natt har jag sovit dåligt, vänt och vridit på mig under
skumma drömmar och hemskt nog badade jag i svett när jag
vaknade. Det gör mig inte så mycket, jag är rätt van och ska
inte klaga. Ryggen värker dock, och nu är det inte roligt längre.

Jag prövade äta för en stund sen; äggnudlar och scrambled eggs
men det ville inte min mage behålla? Jag har stått på badrummet
och hulkat, verkligen kämpat för att inte kräkas. Det gick sådär.
Jag mår inte sådär jättebra faktiskt..

Ikväll är det tvätt-tid - kanske det tråkigaste av alla hushålls-sysslor
men jag måste ju. Bunte kommer förbi ikväll så jag får iaf sällskap.

I nattens drömmar mötte jag 3 solsken som inte finns bland oss längre.
De satt tillsammans under en ek i kvälls-solen. Jag visste inte om jag
skulle störa dem i deras hjärtliga skratt, men precis när jag bestämt mig
för att tyst gå undan, reste sig ett av dessa solsken upp, och sträckte ut
sin hand. Jag tvekade, men satte mig försiktigt bredvid dem och har nog
aldrig känt mig så välkommen. Det var varmt, ljust, och värmen dessa 3
utstrålade gav mig ett lugn inombords.. Jag sa försiktigt; Ni är saknade.
De 3 vände sig om, tittade på en ensam sten som låg i mörk skugga.
Den stenen var den enda utan text. De såg sen på mig å sa; Det är du också.
Efter detta vaknade jag sorgsen och kall inuti.

Torsdag 18 juni

[19.o8]
Jag passar på att säga hej mitt i allt midsommar-stök.
Egentligen är det väl fel att kalla det just det, för själva 'midsommar'
har egentligen inte med saken att göra, men det låter lite mysigare.
Nedanför sitter en trumpen Tequila. Hon tittar ledset på mig.
Två gånger har jag tagit bort henne från knäna, men katten verkar
ha bestämt sig för att hon ska sitta där och slicka mig i ansiktet när
jag försöker knappa på tangentbordet. Okej, nu är det tredje gången.
Nu får hon ligga kvar.

Idag har jag hunnit spendera 73o:- på någon timmes vandring i stan.
"Ska bara kolla runt lite innan vi går på systemet" Jajo.. -Himla rea!
Äh, sånt som händer. Mkt av grejerna behövde jag ju. En prickig kjol
så jag kunde matcha de nya skorna, å rödsvarta bikini-trosor var ju
ett måste. Zebra-paraplyet måste jag ju åxå ha till zebra-outfiten.
(Blir bara fel med mitt röda paraply till de kläderna.)
'Dust it' till håret är nog kanske det största måste't, något alla borde ha.
Kanske den bästa hårprodukten ever om man vill ha volym som håller.
Och hörrni, HÖR OCH HÄPNA - Jag har köpt ett par vita jeans! Vafan?
*Tack till Nettan för en underbar stads-runda, det var för länge sen nu.

Nu ska jag fortsätta med allt stök.
Glad midsommar på er därute, hälsar jag och Tequila.
.. Och Tina, hör gärna av dig någon dag. Jag tänker på dig vännen.

Onsdag 17 juni

Tröttast i världen kanske? Det känns som det.
Igår var det tatuerings-dags och äntligen kan jag känna att
det jag gör, är riktigt bra. Konturerna på Scarleth's 4 motiv
blev super! *Duktiga mig!
Direkt efter, tassade jag bort till Hanna för skräckfilms-natt.
"Natt och natt".. Vi var vakna till imorse någon gång.

Jag och mamma har varit aktiva idag. Slängt skräp på skroten
i Timrå, varit inne på IKEA och kollat nya grejer till mig, IcaMaxi
och Skopunkten. Dessvärre slår det mig ännu en gång, att jag
är alldeles för lång för att älska högklackat. Det gör mig så less.
Jag hittade världens läckraste skor, men när jag blev 1.8o, lade
jag besviket tillbaka dem på hyllan.. - Det går ju fan inte. *Suck.

Nu sitter jag i gångviken, väntar på skjutsen hem vid 21 ngnting
och funderade precis på en tupplur när det ringde på dörren.
Jag trodde att mamma kanske somnat, så öppnade lite irriterat.
- Där stod Patrik! Han skulle prata med mamma om deras bil, å
både han och jag blev nog väldigt förvånade..! Haha, lite småkul.


"Dear friend, please leave my head. I can't think clearly."

Måndag 15 juni

Måndag och ännu mer dåligt väder. Svensk sommar, eller?
Inatt har jag fått sovit! Jag blir så nöjd, nu kanske det börjar
ordna till sig? *Vi hoppas!
Hade jag fått fler söndagar som den igår, hade jag nog aldrig
blivit ledsen för att en helg tar slut. Det var hel-mysigt med ett
underbart sällskap precis hela dagen, och jag strök omkring
sådär lagomt seg i skallen. - Precis som söndagar ska vara!

Ännu en gång sitter jag i gångviken och väntar på Patrik som
kommer om cirkus en halvtimme. Shopping i Birsta står på
menyn, så jag är nöjd ska jag berätta. Har inte handlat något
på hur länge som helst, faktiskt. (Se; förra månaden typ.)

Imorgon är det tatueringsdags igen. 4 tatueringar på schemat
så det känns riktigt bra. Äntligen börjar allting och rör på sig, å
jag får trivsamt nog ett tillskott i ekonomin. - Det behövs alltid.
Jag antar att jag kommer fortsätta tatuera mig själv åxå, inom
en snar framtid. Det är väldigt svårt att låta bli, nu när jag kommit
över spärren med nålen. Heja Dea, nu är det bara att leka loss!




[Update]
Birsta-trippen var helt okej. Hittade konstigt nog ingenting jag direkt
ville ha, förutom strumpbyxor som jag var tvungen att köpa i vilket fall
som helst. Patrik shoppade loss, as always när vi är ute i farten, och
när jag fick åka iväg på SkoPunkten, kunde jag äntligen inhandla de
skor jag suktat efter. *Svarta med vita prickar - alldeles underbara.

Även denna dag har telefon gått på högvarv. Jag vet inte riktigt vad som
händer, (eller vad det har blivit för skillnad) men än så länge är det helt
okej. Jag slipper känna rastlösheten, Ensamheten.
Två nya tatuerings-tider har jag fått inbokade, så nu börjar det röra på sig.
- Riktigt skönt om jag får säga det själv. *Det är ju detta jag vill göra.

Söndag 14 juni

Min lördag blev inte så hemsk ändå.
Jag och Nettan bestämde fest hos mig, och senare kom Björn
och hans .. Martin (?) Shit, jag är så dålig på namn att det är lite
pinsamt.
Gladaste Marc kom senare och likaså Mattsson och hans vänner.

Oleary's senare, och jag tror att jag hade trevligt. Blev alldeles för
full, och alldeles för fort, så jag tog mig med Björn å tassade bort
till Korsta - En inte helt okej sträcka, jävulskt trött man var i benen.

Nu har jag en sovande Björn i sängen och en spinnande Tequila
i knät. Jag funderar på frukost, men har inte riktigt hittat orken att
gå till köket än, haha! Det är ju söndag så idag tänker jag vara extra
lat tills Hanna kommer ikväll. Most Haunted-kväll ju, så vi försöker
ta upp traditionen ännu en gång.
Just ja; tatuerade mig själv igår mitt i all min frustration och jag är
nöjd. Jag blir bättre och bättre på konturer :)
Ska lägga upp bild senare!

Lördag 13 juni

Men jävulskt pissig dag kanske.
Nu är jag väldigt less, och frustrerad. Tom. Less och arg.
Kul lördag, nej.


Jag längtar till Sthlm, till det normala folket. Ännu en gång
har jag insett att den här delen av landet inte är ngt för mig.
Okej, jag kanske överdriver, men nu blev det lite för mycket.


Nu kan ni lämna mig ifred.


Fredag 12 juni

Fan, det är verkligen sommar nu.
Tanken slog mig någon gång imorse, och jag vet inte riktigt om
det var glädje eller stress jag kände. Sommaren ska alltid vara
så välplanerad, med mycket resor, skratt och festligheter, enligt
min hjärna. Sitter jag i juni, och inte riktigt vet hur månaden blir,
sätter stressen in. - Det är sjukt, jag vet. Men jag vill bara må bra.

Igår tog Nicke studenten, vilken känsla det måste ha varit.
Alldeles för mkt folk runt Hedbergska så mitt humör var tyvärr inte
på topp, och på mottagningen i Gångviken blev det likadant.. Det
var skrikande och springande barn precis överallt, folk som pratade
i mun på varann .. och jag kände mig bara överflödig.
Helst hade jag suttit med Nicke själv, druckit och skrattat och fått se
honom leva upp. Det blev inte riktigt så, men så länge Han hade en
bra dag, så får jag vara nöjd. Inte mer med det liksom. Lillebror <3

Inatt har jag fått sova 4 timmar så jag är helt överlycklig. SÖMN!
Ryggen är värre, värre, värre än någonsin, men jag vill inte klaga.

Har iaf varit aktiv och städat badrummet med allt som hör till, med
skurning av golv och diverse. Samma sak med köket. Tv-rummet
känns lite jobbigare, så det skjuter jag på. Jag har egentligen ingen
ork till detta men det måste ju göras. Det är tungt igen, i bröstet och
sinnet.. Paint me some happiness, anyone?
Jag skulle velat ta mig till gångviken idag och tatuera Scarleth, men
jag finner ingen ork. Det går inte. Jag skulle behöva åka till IKEA och
köpa ngn hylla, men jag har ingen ork. Handla på Willys, nä. Går ej.
Men det är ju kul att det är fredag..


Onsdag 10 maj

Aj, pust, host och stön.

Inatt la jag mig vid o2 ngn gång efter att ha pratat med Zäta,
stockholmaren, i telefön över en timme. Kände mig väldigt
trött och hoppades verkligen på att få sova ordentligt. Jo jo..
Tror ni inte att jag vaknade o4.16 av att halsen korkade igen,
och att luften var helt slut?! Fan, inte helt okej sätt att vakna.
Jag suckade och klev upp då..

Idag har det varit väldigt mkt kan jag säga.. Egentligen hade
jag handrehab kl 1o.3o men efters jag både hade feber och
en sån fruktansvärd hosta imorse, så avbokade jag mötet.
Var lika bra så. - Att gå från min soffa till kylskåpet gjorde att
att halsen slemmade igen, och jag lät allvarligt talat som en
nersupen tant. Där fick jag stå och flåsa och hämta andan.

Iaf.. blev bättre mot eftermiddagen så har varit i Gångviken och
tatuerat en Madde. 3 stjärnor - rätt hyffsat måste jag säga ändå.
Sen har det bara varit en massa jävla kaos-fixande inför lillebrors
student imorgon. Shit.. Det har väl inte varit helt okej, men ja..

Och nu sitter jag hos Hanna med en öl bredvid mig. Ikväll blir det
utgång och det känns verkligen som att det behövs. Mer alkohol ;)

.. Update

Hur plötsligt kan en tanke komma, och plötsligt bara slå?

Jag tror att jag sitter här och inser, att mitt liv är ganska fattigt.
Fan. Och plötsligt blir jag så fruktansvärt tom.

Varför har jag ingen ork att ta itu med de saker jag vet hänger
över mig? Jag vet ju någonstans att festerna tystnar å skratten
dör ut, att det bara är jag och mina tankar som kommer finnas
kvar, när nätterna kryper inpå. Och ändå så blundar jag. Igen.

Endast vilsna tankar kan drunkna i ödmjukaste solsken.

Tisdag 9 juni

Oj Oj Oj, nu var det long time no see!

Här sitter jag vaken o8.48, trots att jag la mig efter o1 inatt.
Lite skumt, men okej. Tequila är lika pigg som vanligt och
självklart lever hon om - precis lika mycket som vanligt..

Sweden Rock var alldeles underbart. Jag har haft så himla
kul och skrattat nästan konstant i en vecka. Jag är så sugen
på att skriva och berätta om allting som hänt, men det vore
omöjligt. Det här var min första riktiga festival, och det är iaf
någonting som jag verkligen kommer göra om.
- Att det var snorkallt i tältet på nätterna, trots alla tjocktröjor,
halsdukar och byxor, gör inget såhär i efterhand. Lite tråkigt,
men vafan!
Vi kom ner måndagkväll, och på måndag natt hade jag nog
veckans värsta dyngfylla men FY så kul vi flickor hade det.

Vi har hittat många nya vänner så jag är riktigt nöjd. Jag och
Nettan var knappt i vårat camp, utan satt på andra sidan hos
våra nya vänner;
Kalle Svamp, den stora ständigt fulla skäggiga Gävle-tomten,
Björne, det alldeles bedårande berusade skrik & skratt-yrvädret
och hans kompis
Fredrik, väldigt specielle och alldeles för packade rocker'n,

eller hos
Zäta, den aning bittra, kalla men underbart roande sthlmaren,
Johan, det ständigt trevliga och överglada lilla charmtrollet,
och sist men inte minst
Mange, den grimaserande, halvskojiga och fulla trubaduren.
Detta har varit underbara människor och precis alla har bidragit
till alla skratt under veckans gång. Jag skulle inte byta ut en dag!

Det har varit allsång till schlager, Silvertejp precis överallt,
kanske aningen för mkt alkohol, sanning och konsekvens,
Parasoll-fester under spöregn, skrik och gap & löjligt mkt
skratt med Nettan - åt precis allting. *Alkohol for the win.

SwedenRock 2o1o - Vi ses nästa sommar

/
Fröken Hallon


bloglovin