Lördag 31 juli

Lördag.
Idag är man sliten i kroppen efter världens kväll igår med Bunte,
Nyman och Max. Vi passade på att inviga Bunte och Max nya lya
som var riktigt fräsch måste jag säga. Öl, öl, öl och massa hyss
gjorde verkligen min kväll. Vi hade så roligt att vi struntade i att
dra på krogen - och det gjorde plånboken lite gladare dessutom.

Max däckade först.. och det är väl sådant man ska akta sig för.. ;)
Han fick ett ordentligt rapp med ett skärp av Nyman, men reagerade
knappt.. så en stund senare fick man en stor leverpastej i ansiktet.
Jag skrattade så jag tjöt.

Kroppen är en aning loj idag måste man säga. Bunte och jag for hit
till mamma och blev bjudna på hennes underbara kycklingrullar, och
efter att gubben farit somnade jag till ordentligt..
Efter att ha ätit god lax med mamma sitter jag nu här i källaren med
frugan på sängkanten bredvid mig. Strax blir det Sagan om ringen-
marathon och en nykter lördag känns faktiskt inte alls helt tokig nu.

Torsdag 29 juli

Igår blev det en ordentlig fylla med utgång på Memento, och
senare Allstar med älskade Hanna. Jag hade riktigt kul igår,
att döma av det lilla jag minns. Minnesluckor AB men samtidigt
gör det mig inget. It must have been one hell of a party.
Jag måste ha ramlat igår, eftersom jag idag springer omkring
med ömmande skrapsår på höger knä.. Remember? No.

Efterfest i stan blev det hos Mattias och Hampus och där blev
det ren koskenkorva i shotglas, fyndigt.. Man blev ju inte direkt
nyktrare. Runt 11 imorse stapplade jag och frugan iväg från
efterfesten medans karlarna sov. "Run away brides" är fortfarande
lika roligt, Hanna fnissade hysteriskt när vi skulle plocka ihop våra
saker i hallen under tystnad.

Fortfarande riktigt packade tassade vi bort till Shanti för att säga hej
till Jens och där satt vi sen på utemöblerna i ngn timme, totalt borta
men med världens bästa humör. Jens hade en öl över som jag glatt
tog emot, och sen var fyllan tillbaka igen, haha. Usch vad jag å Hanna
har skrattat idag! *Åh, vad det behövs gumman.
Hem till frugan, och här har vi ätit nuggets, ris och currysås med en
välbehövlig powernap efter.. Nu känner man sig lite darrig i benen!


Vad jobbigt det var att se honom. När jag vände mig om och såg att han
var där, blev hjärtat tungt som bly och en sten i magen dök upp.
Att stå där och prata slet sönder mitt inre, men jag var tapper och försökte
le samtidigt som han gav mig den där sorgsna blicken bara han kan ge.
Det blev en skum tvist på kvällen, men efter några fler öl kändes det bättre
trots att en destruktiv saknad hängde sig kvar även efter att han försvunnit.

Jag känner mig vilsen idag.

VNV Nation - Illusion

I know its hard to tell
How mixed up you feel
Hoping what you need
Is behind every door
Each time you get hurt
I don't want you to change
Cuz everyone has hopes
You're human after all

The feeling sometimes
Wishing you were someone else
Feeling as though
You never belong

This feeling is not sadness
This feeling is not joy
I truly understand
Please don't cry now

Please don't go
I want you to stay
I'm begging you please
Please don't leave here
I don't want you to hate
For all the hurt that you feel
The world is just illusion
Trying to change you


Being like you are
Well this is something else
Who would comprehend
That some bad do lay claim
Divine purpose blesses them
Thats not what I believe
And it doesn't matter anyway

A part of your soul
Ties you to the next world

Or maybe to the last
But I'm still not sure
But what I do know
Is to us the world is different
As we are to the world
I guess you would know that


Please don't go
I want you to stay
I'm begging you please
Please don't leave here
I don't want you to hate
For all the hurt that you feel
The world is just illusion
Trying to change you

Please don't go }(2x)
I want you to stay /
I'm begging you please
Oh please don't leave here
I don't want you to change
For all the hurt that you feel
This world is just illusion
Always trying to change you

Onsdag 28 juli

I fredags for jag, mamma och mormor ner till Sthlm.
Jag skulle möta Micke, Felix, Chrille och Love i Bredäng för att
vara där under helgen innan vi senare skulle fara ner till småland.
Mamma och mormor ville bara åka bil så de kom på att de kunde
skjutsa ner mig, HAHA. Jag älskar min familj.

I bredäng har jag haft hur kul som helst i en lägenhet med fyra pappskallar,
alkohol och sjukt hemsk musik.
Fredag blev det alkohol och lite epilator-krig, mellan vattenpipan och andra
skumma aktiviteter, innan vi drog ut på krogen och senare universitets-fest.

Lördagen vaknade jag med en baksmälla utav en annan värld.. Grabbarna
drog på stan och lämnade mig kvar i lägenheten, och uh vad dåligt jag mådde.
Spydde som en gris, sov lite, och skakade värre än ett asplöv.
Meen, på kvällen var man fit for fight för fylla dag 2.

Söndag drog vi ner till Lessebo, och därifrån kom jag hem igårkväll efter en
8 timmars-tågresa.. Inte helt okej, jag var vrålhungrig, frös sönder å mådde
riktigt jävla pyton. Väl på station hade jag välkomst-kommité av mamma,
Koffe och Tova - hur gulligt som helst måste jag säga. I really love you guys!
Väl hemma tror jag seriöst att jag åt ihjäl mig.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, det är asmkt jag skulle behöva häva ur mig
men.. nja. Det är inte riktigt rätta stället att göra det på, för hur jag än vänder det
kommer 'ngn' att bli ledsen. Det verkar vara sånt jag är bra på..
Meen, ikväll dränker vi sorgerna istället. Jag har ingen ork.

Och nu stannar jag för all framtid i norrland, här där jag deprimerande nog verkar
höra hemma..
Nu ger jag upp mitt sökande.


Alltså.. jag kan inte sluta lyssna på Illusion. It rips my heart out.

Torsdag 22 juli

Jahapp.. Vad säger man?
Plötsligt slog irritationen till och den går inte över heller. Stress, ja.
Hela dagen har sniglat sig fram, och jag har konstigt nog varit lugn
och sansad trots all överhängande packning och diverse saker.
"Näe, men det tar jag sen - ingen anledning till att stressa, ska chilla"
Mm, och nu sitter jag här med tusen saker som går fel, magen värker
så jag känner för att gråta och ensamheten sköljer över mig som en
förbannad tsunami.

Ibland undrar jag om det verkligen inte var meningen ändå, att det bara
var de som förstörde ordningen när de tog beslutet - åt mig. Det är så mkt
som bara blir fel, och cynisk som jag är, undrar jag om inte det är bevisen
som ngt högre försöker ge mig, på att vi inte skulle lagt oss i det som ändå
varit på väg att ske - under så lång tid.


Ja, men iallafall.. Imorrnbitti skjutsar mormor och mamma ner mig till sthlm.
Jag ska äntligen träffa Micke igen och få njuta av Bredäng en helg.
Efter helgen bär det vidare till småland, och det ska bli intressant. Skönt att
få se ngt annat än Sundsvall igen - jag trivs verkligen inte här. Nyhet, nej.

Fans helvete, irritationen går inte över. Jag känner för att döda något, och kanske
gråta. Självklart vet jag att det inte blir bättre, jag är inte dum i huvudet. Helvete.

Aja, puss. Ses never again - eller okej, kanske inte. Men ja, tjarå.

-
Jag ber om ursäkt för mitt ickeglada inlägg, jag vet att jag inte ska klaga och att folk
inte orkar läsa sånt här. Men, det är lite svårt att andas.


[01.52]
Jag borde verkligen sova, men det verkar vara totalt omöjligt. Tankarna snurrar värre
än någonsin och självklart kom melankolin som ett brev på posten. Hej och välkommen.
Klockan 06 kommer min klocka att ringa och det stressar mig lite.
Det känns som att jag har glömt minst ett dussintals viktiga saker men jag kan för guds
skull inte komma på vad det är. Jag har ont i magen, meen håret är iallafall nyfärgat.
Wah, jag borde verkligen sova... Jag måste bara lyssna på "Illusion" en gång till.
Där har vi en låt som sliter ut hjärtat med en text som berör, mer än den kanske borde.

Söndag 18 juli

Söndag, och helgen är redan förbi.
Tiden flyger iväg och på ngt sätt stressar det sönder mig, trots att
jag hinner göra allt jag känner för. Jag umgås med folk nästan hela
dagarna och på den senaste tiden kan jag räkna dagarna på en hand
som jag faktiskt har varit helt ensam..

I fredags blev det fest hos Henkki istället för busbacken, så jag och frugan
for dit och hade en riktigt awesome time. Mycket folk å många nya ansikten,
lite för lite öl men ändå en dyngfylla - precis som en fest ska vara enligt mig.
Stort tack till Henkki som fixade allt!

Lördagmorgon var det en zombie som klev upp, men efter att mamma tagit
hand om mig med serverad mat, kaffe och huvudvärkstablett så blev det bra.
Som alltid när det sol ute så låg jag och stekte på balkongen, och vältrade mig
i bakis-svettningar och smått yrsel, men så jävla skönt ändå.. Älskade sol. <3

Jag är riktigt nöjd över mig själv - jag var hemma med mamma igårkväll och höll
mig nykter, utan minsta festsug, trots erbjudande om gratis sprit och hämtning.
Vi började kolla på NCIS första säsong och bara myste på med god mat och kaffe,
och jag tror att det behövdes.
Någonstans verkar jag springa ifrån mitt inre lugn med tanke på den fart jag alltid har.
Jag borde verkligen stanna upp och andas men det är ngt nästan omöjligt är jag rädd.
- I'm too afraid of what's waiting for me.

Meen, det mysigaste med gårkvällen var ändå samtalet från Micke.
Vi har inte pratat på jag vet inte hur länge, och ännu mindre setts så det var en riktig
lättnad att höra hans röst i andra änden av luren. Saknad.
Två timmar flög iväg och när jag väl somnade efter o5 imorse så var det drömmar
av välbehag som mötte mig. Jag fick till och med sova 7 timmar inatt, och vaknade
nästan med ett leende på läpparna när mamma kom och sa att frukosten var klar..

Efter några timmars solning på balkongen idag igen, så har jag hunnit ta en dusch och
babblat en massa med Koffe i telefon. Troligtvis kommer raringen hit senare och sover
över, vilket lär bli mys. :)

Vet ni, vissa dagar känns det faktiskt som att jag lever, på riktigt.

Fredag 16 juli

Idag är det riktigt jävla varmt! - Idag igen.
Gud vad glad jag är över att sommaren verkligen kom.
Det har varit riktigt bra väder hur länge som helst nu och jag verkligen njuter.
Brännan har börjat visa sig, men mer ska det bli. Jag vill vara fräsht sommar-brun.

Igårkväll gick jag, Hanna och B-A på bio och både jag och frugan blev bjudna,
stort tack till B-A måste jag säga.. Självklart såg vi Eclipse, världen bästa film hittills
och bara jag tänker på Edward så åker stor-flinet fram.
Vad sjukt besatt jag är av den karln!

Efter bion följde jag med frugan hem, och la oss ett tag senare i solariumet för att
försöka sola bort min vita häck som blivit efter lite för många dagar i bikini i solen.
Det gick sådär, men nog blev det lite färg iallafall. Efter solningen drog vi hem till mig
för att kunna sova ordentligt, och även idag har det blivit solning - the natural way.

Fasiken, det är fredag och vi vet verkligen inte vad vi ska göra ikväll.
Fest i busbacken låter lite sisådär med tanke på poliser och risk för böter, men ja..
Musiken strömmar ur högtalarna och bara en sån liten grej kan sätta igång festhumöret.

Onsdag 15 juli

I högtalarna pumpar musiken ut allt det insidan skriker om.

Tova sov här inatt, och idag drog vi till bandsjön med Ante och Maria.
Riktigt skönt i vattnet och jag hade faktiskt riktigt roligt - det var avslappnat.
Efter badet åt vi på Sibylla i Timrå innan de släppte av mig i Gångviken.

Sen har jag suttit här i källaren framför helgon.se med min musik.
Jag är läskigt melankolisk idag, och jag tror att lugnet för med sig en del av
det onda som jag fortf försöker springa ifrån, är jag rädd.
Fredag-tisdag spenderade jag i Fränsta hos Koffe med alkohol, filmer och serier
i massor och allmänt lugna dagar. Jag har inte varit ensam på riktigt länge nu.
På sätt och vis känns det dock som att jag behöver det, men jag vet inte om jag är redo.
Redo att ta smällen när den kommer.


Jag har näst intill slutat att blogga, för det jag mest vill skriva om är saker man kanske
inte lägger ut på en blogg - och då blir det fel för mig. Jag vill skriva så fingrarna blöder
om sånt som ligger mig varmt om hjärtat, eller om det som verkligen trasar sönder det.
Men man borde inte. Alltför mycket tabu, och alltför mkt riktlinjer om vad man berättar
om eller inte, och just därför blir jag tyst. - Troligtvis är det det sista jag borde vara, men.


Helvete, det är så jävla mycket som jag saknar. Och det gör så jävla ont så om ni bara visste.
Jag har insett att saknad är det som trasar sönder mig mest. Det är den känslan jag minst klarar
av, och ändå är det den jag är mest van vid, hur ironiskt är inte det..? Ingenting ska vara lätt.

Torsdag 8 juli

Tisdag och onsdag blev det till att sitta i öltält och åka karuseller på gatufesten.
Båda kvällarna har varit sjukt nice, och det enda jag sörjer är ekonomin.
Jag är så barnsligt förtjust i karuseller och skulle lätt spendera en lön på dessa,
bara man hade haft den möjligheten att klara sig senare.. Men, jag har fått åka
breakdance 3 ggr och Extreme 2 ggr - så jag är faktiskt rätt nöjd ändå..
"Vi kan inte leva på våra nöjen", men det är fan frågan alltså.

Förtillfället sitter jag hemma (@ mom's) och i knät ligger älskade Sierra å sover.
I sängen lite längre bort ligger frugan och gör precis samma sak. Jag har 2 trötta
älsklingar. Inatt sov jag hos Hanna efter att vi tagit en taxi till gångviken, men det
var totalt omöjligt att sova i hennes sovrum, värmen var riktigt jävla olidlig.
Jag är van att sova i kylan här hemma så det blev en smärre chock att plötsligt få
ligga och svettas i ren panik en natt. Imorse vid 09 gick vi hit och fortsatte sova.
.. Mycket bättre kan jag lova.

Det känns verkligen inte som att klockan är 17.20 och konstigt nog är jag inte direkt
hungrig heller? Vi åt en toast vid 2.. Jag tror äntligen att jag krympt min magsäck nu.
Jag tycker verkligen inte om att jag går upp i vikt, och det är svårt att acceptera, vad
folk än säger. Jag antar att jag måste lära mig att leva med det, men med tanke på
hur man såg ut förr.. så är detta en chock. Jag vill inte, inte, inte börja bli tjock. Fear.

Ja, vad säger man? Värmen är ju här iallafall. Nu j*vlar fick vi äntligen sommar, och
äntligen börjar jag bli brun. Nöjd tjej AB, oh yes. Men mer bränna ska det bli, I hope.

Söndag 4 juli

Igår gick äntligen parkfesten av stapeln.
Shit vad mycket folk det kom, och gud vad roligt jag hade.
Lite läckert att man kan få ihop så mycket människor med
hjälp av litet evenemang på facebook som vi plitade ihop?
80 pers i en park, det kan bara bli riktigt awesome partey.

Lätt att jag och brudarna arrangerar en parkfest till framöver
med tanke på den respons vi faktiskt fick.. Riktigt riktigt kul!
Ända tråkiga med festen är att både jag och Hanna blev av
med våra jackor - så jävla onödigt att inte kunna låta bli andras
grejer.. och jag älskade verkligen den där röda jackan. Fanfanfan

Inatt sov jag med Bunte hos Nyman, riktigt nice faktiskt och jag
hade turen att vakna utan minsta baksmälla, tror ni jag är nöjd?!
Vi drog ner på stan och käkade på Kebabcity, älskade Bunte bjöd
mig <3 (Stort tack). Sen har vi tre bara härjat loss totalt i stan.
Humorn dagen efter är verkligen inte på topp, men vad ska man
förvänta sig när man lider av mental härdsmälta? Awh, underbart.
Jag diggar verkligen de där grabbarna.

Nu sitter jag i mammas källare och njuter - härnere är det riktigt svalt.
Jag är lite sugen på att fixa cola, och lägga mig framför tvn och njuta av
New Moon.. haha. Jag saknar Edward, och snart måste jag se Eclipse.


bloglovin