Måndag 31 jan

Så var det en ny vecka..
Den sista tiden har varit riktigt hektisk, med mkt nya intryck
och stor prestationsångest.. - Sådär 'typiskt mig' helt enkelt.

Hemlängtan har man absolut haft, speciellt med tanke på att min
magkatarr blossade upp med full kareta förra veckan..
Onsdag fick jag gå hem efter halva dagen efter att ha suttit och
småspytt mig själv i munnen mellan samtalen. Inte helt okej.
Så rent spontant sådär så mår jag inge vidare, stressen härnere
börjar ta ihjäl mig lite smått.
Kanske var jag inte riktigt redo att slänga mig in i ett försäljar-jobb
på heltid efter att ha varit så trasig de sista åren..?
Jag tror kanske inte att det här beslutet var det bästa för min hälsa,
men efters det är stockholm som hägrat så länge kunde jag inte
tacka nej. "Man måste satsa för att vinna" som ngn vis man sa.
Det enda jag undrar över, är hur mkt som det faktiskt är värt att
förlora på kuppen..? - Hur mkt är skäligt att satsa - egentligen?

Jag känner mig rätt ensam härnere och jag saknar brudarna mer än
någonsin. Samma sak med katterna. Helst av allt hade jag velat starta
ett kollektiv härnere med de bästa av de bästa, så att jag faktiskt hade
kunnat stanna här i sthlm där jag vill vara.. men som det känns just nu
är det knappt, knappt värt det. Ensamhet är inget dödligt, jag vet, men
det tynger mig och insidan känns fylld med ett svart hål som växer lite
grann varje dag. Tyvärr. Den vilsna känslan har hittat tillbaka.

Tisdag 25 jan

.. Så var det äntligen lön och snacka om att det var skönt
att få lite pengar igen! De sista dagarna har jag varit helt
pank och har fått levt på stackars Robert.
- Vilket kort och gott har resulterat i att han åxå blivit pank
på kuppen.. Men, vad gör det egentligen?

Igår var han, min kära sambo, hur gullig som helst och gjorde
en riktigt fin middag åt mig medans jag slappade framför datorn.
Efter maten blev det lite film innan jag slutligen stupade i säng
innan 23. Det blir inte direkt några sena nätter nuförtiden om
man säger så, jag är stendöd på kvällarna.

För tillfället sitter jag på jobbet och tar en liten paus mellan
sälj-samtalen. Ikväll jobbar vi till 21 och lite konstigt känns
det att bara sitta 5 stycken på detta stora kontorslandskap,
men stämningen här är god. Jag är nöjd efter att nyligen ha
fått in 3 ordrar - och just nu är det allt som räknas i mina
ögon. *Hejdå prestationsångest!

Funderingarna just nu är att åka upp till Sundsvall inom en snar
framtid, men det värsta är att jag inte kommer ha tid att träffa
alla vännerna eftersom jag kommer komma upp så sent på
fredagkvällen - och sen åka hem igen på söndag-eftermiddag..

Jahapp.
Nu är det fortsatt jobb, kram på er!

Måndag 24 jan

Äntligen! Första inlägget från sthlm.

Idag är det precis en vecka sen jag flyttade till Robert i Nacka
och den här veckan har verkligen susat förbi!
Livet på Predictive Sales är helt annorlunda än ngnting jag sett
men jag trivs faktiskt riktigt bra med mina arbetskamrater.
Sälj-jobbet i övrigt är någonting jag hoppas att jag kan växa in
i - och faktiskt uppskatta ordentligt. Vi får hålla tummarna.
Jag jobbar med Canal+ film och sport, och ringer till folket som
redan är kunder - och det är svårare än jag trodde - å andra
gånger lite, lite lättare än mina värsta farhågor.
- Det går lite upp och ner det där. Vissa stunder tvivlar jag som
fan på mig själv, bara för att i nästa stund verkligen tro att jag
hittat det rätta jobbet..
Jobbtiderna är åxå rätt annorlunda och lite svåra att komma in i.
Mån, Ons, Tors + Fredag är det 10-19 och Tis 12-21.
På kvällarna är jag tröttare än allt tröttast och det är därför det inte har
blivit ngt bloggande - jag nästan stupar innanför dörren och är helt tom i
skallen. Det är så stor omställning och så mycket att ta in!
Jag saknar mina nära däruppe och ibland smyger ensamheten på, trots att
jag har Robert i lägenheten. - Det är ändå ngt helt annat med de närmaste.
Det jag sörjer mest är att jag är såpass trött efter jobbet att jag inte orkar
ringa upp och berätta hur det går för mig.. men jag hoppas att det blir lite
bättre om ett tag, då jag kommit in i rutinerna och så.
Överlag så känns det som en stor vinst att faktiskt ÄNTLIGEN ha flyttat ifrån
den stad som gjort mig så mycket ont - och som en liten förlust att tappa den
närhet jag fått från mina töser och familj.
Jag saknar ihjäl mig efter både mamma och barnen (se; djuren) och längtar efter
att få åka upp och hålla om älskade Sierra.
Jag kommer snart upp och hälsar på.
Stor kram från storstadskatten.

Lördag 15 jan

Gårkvällen var helt super med världens godaste middag.
Jag, Tova, Nettan och Hanna åt egna potatisklyftor och en
god kyckling-gryta och hann spela några omgångar
"Med andra ord" innan resten av folket började dyka in för
att förfesta.
Lite kaos på förfesten blev det, precis som det brukar kunna bli
med glas som for i backen och utspilld dricka över halva bordet
och soffan.
På Memento var det Snygg, Sexig, Singel och vi hade faktiskt
riktigt trevligt med kareoke och massa dans! :)
Skönt avslut på det här kapitlet måste jag säga, så stort tack.

Imorse vaknade jag mer död än levande med huvudvärk och ett
rätt ordentligt illamående. Fröken Nettan mådde inte heller prima
så vi gjorde slut med världen och sov bort halva dagen istället.
Tova kom ngn gång på eftermiddagen och vi har hunnit smaska i
oss massa kinamat och sett på 'Death Race' med Jason Statham.
Nu blir det fortsatt soffläge med mina halvdöda brudar och snask
i massor. *Om jag säger såhär; det känns att vi var ute igår..!

Imorgon ska jag spendera dagen med älskade mamma och packa
sista väskan.. Sen är det plötsligt måndag och dags för bilresan ner.
Helt, helt ofattbart.

Fredag 14 jan

Så är det plötsligt fredag och bara 3 dagar kvar innan jag åker.
Det känns så sjukt och hjärtat känns en aning vemodigt, trots att
det faktiskt är det här jag vill.. Mycket händer nu med alla som vill
träffas innan jag far, och packning och planering - men konstigt
nog så funkar det hyffsat ändå trots att den inre stressen vill ta död
på mig vissa dagar.

Igår ställde jag ut tavlor i Skönsberg hos Annika och fick sälja iväg
9 stycken och det känns hur bra som helst. Efter tillställningen följde
jag med Nettan hem och under kvällens gång kom även Tova förbi.
Nu sitter Tova och jag i lägenheten medans Nettan är på jobbet.

Ikväll är det 'avskeds-fest' med först mysmiddag med mina tjejer,
förfest med lite härligt folk och senare utgång på Memento - och
känner jag mig själv rätt kommer jag nog gråta ikväll.. Nu börjar
det äntligen gå upp ett ljus för mig att jag faktiskt lämnar Sundsvall.

Åh, det är så svårt att veta vad man ska berätta. Det är väldigt mkt tankar
just nu, med fjärilar som virvlar i magen och ett hjärta som gråter smått för
de jag inte kommer se på väldigt länge - och samtidigt ett ljus inuti som bara
vill skrika för att jag faktiskt tar mig iväg. Äntligen. Jag följer min dröm.

Jag vill bara säga Heja mig!

Torsdag 6 jan

Oj oj oj, årets första inlägg blir på pappas födelsedag!
Jag vet att det var väldigt länge sen jag skrev, men det är näst
intill omöjligt att försöka hålla igång bloggandet när man inte
har internet hemma. Väl hos kompisar kollar jag oftast bara fb
- för sakens skull, eftersom allting händer där nuförtiden.

Mycket har hänt på väldigt kort tid, men jag klagar verkligen inte.
Julafton firades i korsta med Hanna och Nettan i lugn och ro med
eget julbord och party-musik. Hur mysigt som helst och som alltid
blev det rekordsupning på kvällen, precis som julafton alltid firas.

Nyår var helt suveränt hos Henkki och Panther, med världens bästa
folk. Snällaste Nettan hade fixat världeens sötaste frisyr på mig med
lockar i hästsvansen och svart sidenrosett, och dagen till ära fick jag
testa min nya gula fräcka ögonskugga från MakeUp Store. - LÄCKER.
Jag kände att gult kan vara ngt annorlunda att komplettera sminket
med, och vilka effekter man fick när man sotade ut det med brunt..!
Den gula nyansen rekommenderas varmt.

Igår var det utgång med Hanna, Nettan och Bunte på Memento där det
var fullt ös och packat med folk. Hade hur kul som helst och blev nog en
aaaning för full - men det gör ingenting, det var ju fan lill-lördag ;)
Nöjd blev jag när jag vaknade imorse och inte hade någon baksmälla som
hotade att ta livet av en - och dessutom kunde mumsa på en sportlunch till
kaffet! De sista dagarna har jag varit riktigt äckligt sugen på choklad.
I guess it's that time of the month uhu..

Nu sitter jag hos pappa, vårt födelsedagsbarn, och lånar dator efter världens
mysigaste och godaste middag med tillhörande efterrätt.. Paltkoman är total,
precis som det ska vara efter den typen av brakmiddag. Nicke å pappa sitter
och glor på hockey, så jag kan med gott samvete uppdatera bloggen med ett
riktigt ordentligt inlägg!
Min första riktiga oljemålning fick pappa som födelsedagspresent och det var
kul att se att han blev så glad! (Är faktiskt lite stolt att tavlan blev så bra för
att vara första gången man testar olja..) Älskade pappa.
Det är så sällan vi ses, men tiden flyger förbi, och allt man tror att man ska hinna
göra blir bortglömt i all hast, så när jag väl ser honom är det riktigt svårt att åka
härifrån. Speciellt när man hör honom och Nicke skratta ute i vardagsrummet eller
köket! Lite mysfaktor är det måste jag faktiskt erkänna.

Och nu, till the main thing;
Om exakt 10 dagar flyttar jag till sthlm, till Nyman! DEN NI!
Han har fixat jobb åt mig, så jag ska ner och testa en månad på Predictive Sales för
att se om sälj-yrket kan vara något för mig. Är så fallet, stannar jag där nere i mitt
mysiga Sthlm. - Hur länge har jag inte pratat om att få flytta dit egentligen?!
Och nu händer det, fortare än jag vet inte vad. Efter ett telefonsamtal var det plötsligt
bestämt, men konstigt nog känns det ingenting för tillfället.. Jag har lite svårt att ta in
det tror jag.. Om jag känner mig själv rätt kommer väl insikten sista dagen, och då
kommer magen vara full av fjärilar på extasy och halsen lite tjock. Jag ska fan flytta.
- På riktigt, I hope. Jag ska försöka intala mig själv varenda dag att detta ska gå bra,
för jag vägrar ge upp när jag väl kommit dit ner. Det här jobbet kommer fungera,
det är inte bara en provmånad det handlar om. Jag kommer stanna där nere och jag
kommer åka upp för att hämta mina möbler och älskade lilla Sierra.
Och ändå så känns det som att jag intalat mig själv att jag bara blir borta en månad..?
Nu ska jag banne mig sluta misstro mig själv och mina färdigheter. Det här klarar jag
för det är ju faktiskt i Sthlm jag vill vara - där jag vill bo.
Såå, tisdag den 18:e börjar min introduktion nere på Predictive Sales. Heja mig!

Och för alla er, som jag lämnar häruppe i Norrland, så kommer jag uppdatera min blogg
näst intill dagligen, så att ni kan hålla er uppdaterade om vilka äventyr och bravader jag
stöter på.. :)


bloglovin