...........

jag är så jävla förbannad. Så fruktansvärt jävla förbannad.
Jag ska inte behöva vara det.

I mina ögon finns det absolut inget värre än folk som skiter i vad man säger åt dem, inte respekterar andras grejer och liknande.

jag lever med en människa som skiter i vilket, så länge han känner för att göra något så är det bara att köra på utan konsekvens-tänk eller respekt gentemot mig.

Mitt målar och pysselmaterial är något jag behöver ha för att kunna skapa, och på sätt få in lite extra pengar för att lösa skulder, lån och att överleva månaderna. Jag har sagt till att dessa grejer är en investering, inget jävla lall och att jag vill ha grejerna IFRED.

Det lyssnar aldrig min sambo på. Vill han greja, för att han för stunden fått en superidé enligt honom.. då är det bara att plocka av mitt lager, för att han ska roa sig för stunden.
Att direkt gå emot mig, när jag sagt NEJ till något, och använda grejerna ändå. Det är att pissa mig i ansiktet.
Noll respekt.
Och nu sitter jag här med förstörd penna för highlights. Tack.
 
 
JA, det är en principsak OCH pengafråga. Jag har inte råd att bara springa iväg och köpa en pennjävel för 50.- bara för något jävla slarv någon annan gjort. Det vet emil.
Alltid går något sönder, och aldrig köper han nytt eller blir försiktigare med sakerna. Näe, olyckor händer så lätt, och det är ju bara mina grejer.. så det är lugnt. 
 
 
[update 8 timmar senare]
Det är helt sinnes vad lätt det är att rubba sig själv. 
För första gången sen 16 års ålder är jag utan antidepressiva som kan dämpa mina känslor, som alltid blir för mycket.
Jag hoppas att ni tar mina ilskna, pessimistiska inlägg om min Emil med en nypa salt, jag behöver få skriva just då - jag skriker högt när gammalt groll från mitt mörker gör sig påmint.
Det finns inte en människa som gör mig så arg som min sambo - men det finns ingen jag älskar mer.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:


bloglovin