Måndag 11/1

[07.58]
jag vill inte väga mig idag. Jag vill inte. Jag vill inte. 
Jag vill inte åka till Kristina, vill inte ta i problemet, vill inte klä av mig naken och stå där och skämmas. 
Jag vill inte. Ska vara där kl 10. 
 
Jag förstår inte hur men jag har redan ätit frukost, havregrynsgröt med äppelmos. Nu kommer ångesten eftersom magen svullnar upp. 
Var eviga dag får jag dras med en jävla kula på magen som förstör allt.
jag vet att det blir extra jobbigt idag, pga vägningen hos Kristina.
Jag är ofantligt sugen på att spy upp det jag åt, den känslan stressar mig. Jag brukar inte spy upp mat, det har aldrig varit ngt jag hållit på med, men den känslan sitter här idag, i mörkret här i lägenheten. 
Jag har ingen ork till det här. Jag har ingen ork till ångest och dessa äckliga avsmaks-känslor. 
Jag vill inte leva idag. 
Jag vill bara gråta. 
Det var ett tag sen det var såhär tungt. 
Såhär oerhört tungt att ens fundera på kläder när inget passar eller känns bra. Jag orkar inte leva med den här kroppen, det går inte. Jag kan inte se ut såhär. 
Hatet. Det fatala hatet inuti har ni ingen koll på. ni har ingen aning om vad som dväljs inuti och jag är glad att ni knappt sett skymten av psykisk ohälsa.
Men, det gör att ni _aldrig_ någonsin kommer förstå. 
Ni ser till att jag äter, ni föder den som gör mig mest illa. Ni hjälper till att göda monstret som stryper mig långsamt. Ni har aldrig funderat på det? På varför jag svälter?
- För att svälta ut monstret inuti. För att ta ihjäl allt inuti som inte får fortsätta leva. 
Jag dömer inte er okunskap, blåögda livsåskådning och oförmåga att förstå. 
Döm därför inte Mig. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:


bloglovin